SMARTA mål: så skrev Doran originalet 1981

Publicerad 2026-07-02 · Forskningen bakom Projektsimulator

"Vi ska bli bättre på kommunikation." "Projektet ska öka kundnöjdheten." Mål som dessa låter bra i ett styrgruppsmöte, men sex månader senare kan ingen säga om de uppnåddes. Problemet är inte ambitionen – det är formuleringen.

År 1981 publicerade konsulten George T. Doran en kort artikel i tidskriften Management Review med den drastiska titeln "There's a S.M.A.R.T. Way to Write Management's Goals and Objectives". Där föddes akronymen SMART, som i dag används i projektledarutbildningar över hela världen – ofta utan att någon vet var den kom ifrån eller vad bokstäverna ursprungligen stod för.

Vad säger forskningen?

Dorans grundtes var enkel: mål blir användbara först när de är konkreta nog att styra handling och gå att följa upp. Vaga avsikter – "bli bättre", "öka kvaliteten" – ger varken riktning eller möjlighet att veta när man är klar. I originalartikeln stod SMART för Specific (specifikt: peka ut ett avgränsat förbättringsområde), Measurable (mätbart: ange en indikator på framsteg), Assignable (tilldelningsbart: säg vem som ska göra det), Realistic (realistiskt: nåbart med tillgängliga resurser) och Time-related (tidsatt: säg när resultatet ska finnas).

Två detaljer glöms ofta bort. För det första: A stod ursprungligen för assignable – att någon äger målet – inte för "accepterat" eller "attraktivt" som senare varianter säger. Ett mål utan ägare är ett önskemål. För det andra var Doran pragmatisk: han skrev uttryckligen att alla mål inte behöver uppfylla alla fem kriterierna i alla lägen. SMART är en checklista som skärper tanken, inte en byråkratisk tvångströja.

Doran presenterade ingen statistisk studie – artikeln bygger på hans erfarenhet av företagsplanering. Men idén har stått sig eftersom den fångar något som senare målforskning också pekat på: tydliga, konkreta mål styr beteende bättre än vaga.

Vad betyder det för dig som projektledare?

Testa dina projektmål mot de fem frågorna: Vad exakt ska förändras? Hur märker vi det? Vem äger det? Är det rimligt med den budget och de personer vi har? När ska det vara klart? Ett mål som klarar alla fem går att leda mot. Ett mål som faller på tre av dem kommer att tolkas olika av beställare, team och styrgrupp – och det upptäcker ni först när det är dyrt.

Använd SMART också i vardagens småbeslut, inte bara i projektdirektivet. När en intressent säger "det här måste bli bättre" är din uppgift att översätta: "Vad skulle 'bättre' innebära konkret, och när behöver du se det?" Den översättningen är en av projektledarens mest värdefulla färdigheter.

Och kom ihåg assignable: när ni formulerar mål i ett möte, avsluta aldrig utan att varje mål har ett namn bredvid sig. Det är obekvämt i stunden och ovärderligt i efterhand.

Så tränar du detta

Att formulera skarpa mål låter enkelt på papper men är svårt i ett levande samtal, när en beställare är otålig eller ett teammöte spretar. Det är därför Projektsimulator låter dig öva just sådana samtal mot AI-motparter och sedan ger återkoppling på hur konkreta, mätbara och tidsatta dina formuleringar faktiskt blev – med dina egna ord som underlag. Du kan prova gratis i en vecka på project-simulator.com.